Användningen separerad gödsel i mjölkbesättningar som strö söker för sina bästa praxis i vårt land, medan i Storbritannien är regelverket ganska strikt.

I Finland finns det få riktlinjer eller begränsningar för användning av separerad gödsel som strömedel. Användningen av separerad gödsel, gödselfiber som strömedel i Finland baseras främst på empiriska data och det finns fortfarande bara lite inhemsk forskning. Situationen är likartad i Sverige. I Storbritannien finns det däremot strikta krav.

Det finns inga EU-krav för användning av separerad gödsel som strömedel, och förordningen om animaliska biprodukter förbjuder inte direkt användning av gödsel av kategori 2 som strömedel. Användning av biprodukter och därav framställda produkter är tillåten under förutsättning att de inte utgör någon risk för människors eller djurs hälsa.

I Storbritannien är användning av gödselfiber tillåten genom regeringsbeslut under vissa förutsättningar. Användningen måste anmälas till Animal and Plant Health Agency (APHA) och till Red Tractor, som är Storbritanniens största försäkringssystem för livsmedelskedjan.

Kraven på användning av gödselfiber är utformade för att säkerställa mejeriindustrins goda rykte och konsumenternas förtroende. Kraven baseras på riskreducering eller en överenskommelse med branschen.

Gödselfiber får endast tillverkas av gödsel från ens egen boskap och den som används som strö måste komma från djur med samma hälsostatus och får inte överföras mellan enheter före eller efter separering. Kompostering och användning av rötrest från biogasanläggning är förbjuda.

Torrsubstansanhalt av gödselfiber måste vara minst 34 % och separerad gödsel måste användas inom 12 timmar efter separeringen. Användningen är endast tillåten i bås och i djupströbäddar får den inte överstiga 15 cm. Det är förbjudet att använda den i kättar, inhägnader och kalvningsområden.

Gödsel från sjuka eller behandlade djur får inte användas som strö och det är en månads karantän för inköpta djur. Om en infektion eller smittsam sjukdom upptäcks på gården måste användningen avbrytas. Det är helt förbjudet att använda gödselfiber till nötkreatur under 12 månaders ålder.

Mjölk från gårdar som använder gödselfiber som strö måste pastöriseras och detta krav gäller även mjölk som används på den egna gården.

Olika praxis i Sverige

I Finland liknar användningen förhållandena i Storbritannien, men praxis är inte lika strikt på alla gårdar. En studie som genomfördes i Sverige under utfodringsperioden 2020–2021 visar däremot att svensk praxis för användning av separerad gödsel som strö skiljer sig från de brittiska kraven ganska mycket.

Av de 17 undersökta gårdarna använde 10 gödselfibern omedelbart efter separering, fyra lagrade den i några dagar till två veckor och tre längre. Av dessa separerade en gård hela årets behov på en gång, en annan separerade tre gånger per år och den tredje köpte separerad gödsel från en partnergård.

Torrsubstansanhalt av gödselfiber varierade mellan ca 25–37%. Två av gårdarna använde torrfraktion separerad från biogasanläggningens rötrest, som komposterades i ett trumkompostor innan den användes som strö. Alla gårdar använde en skruvpress för separering.

Cellhalten i tankmjölken var något högre än genomsnittet i Sverige och högre än för de gårdar som använde träspån i studien, men inte statistiskt signifikant. Det totala antalet bakterier i mjölken skiljde sig inte mellan de olika gårdarna, även om det fanns en signifikant skillnad i antalet bakterier i ströet.

Det fanns ingen skillnad i antalet juverinfektioner som behandlades av veterinär mellan gödselfiber- och träspångårdar, men det totala antalet bakterier i den torra fraktionen indikerade en ökad risk för hygien, juverhälsa och mjölkkvalitet, vilket bör beaktas vid användning av gödselfiber.

Projektet Lypsykarjojen vaihtoehtoiset kuivitusratkaisut mäter och samlar in liknande data och erfarenheter från finska gårdar. Målet är att sammanställa data för en framgångsrik separeringsprocess.

Brittiska kraven finns här https://ahdb.org.uk/knowledge-library/regulations-for-using-recycled-manure-solids-as-a-cattle-bedding-material

Svensk studie https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022030224006301

Eeva-Kaisa Pulkka, fui-specialist

Lypsykarjojen vaihtoehtoiset kuivitusratkaisut projektledare

Lypsykarjojen vaihtoehtoiset kuivitusratkaisut är finansierad av Europeiska unionen, JTF-finansiering kommer från Pohjois-Savon liitto.